Företagets namn - Företagsmeddelande
RSS

Senaste inläggen

När smärtan håller på att ta över.
Hur tänkte de nu?
Nu gråter barnen i närheten av Fukushima Daiichi
ARG!
Den 11 December

Kategorier

Den 11 December
Hur tänkte de nu?
Lite om allt
När smärtan håller på att ta över.
Nog Nu!
Varför gör du mig ARG?
Vem äter du?
drivs av

Min blogg

Nu gråter barnen i närheten av Fukushima Daiichi

Jag tar upp en"gammal" text för att allt upprepar sig och jag blir så ledsen igen.

(Denna skrev jag efter ett reportage i Helsingborgs Dagblad om några få utvalda Tjernobylsdrabbade barn från Ukraina som fick komma hit till Sverige och rehabilitera  sig några få sommarmånader, de hade alla någon form av allvarlig följdsjukdom)

Tjernobyls offer:

Ett stilla regn i april, barnen skrattar, dansar och leker i vårens härliga vattenpussar, fantasifulla barkbåtar seglar ut men barnen på äventyrens och möjligheternas väldiga hav. En ljuvlig framtid hägrar vid seglatsernas slut. Lördag i april ett dödens regn över Europas barn, de dansar och leker medan radioaktiviteten smeker deras lena kinder. Tjernobyls offer gläder sig åt vårens första primörer, mödrarna uppmuntrar sina barnen att äta av den första späda grönskan för att de ska bli friska, stora och starka och få ett långt och innehållsrikt liv. Den osynliga döden har lagt sin mantel över Europas jordar denna sköna vårnatt. Hur många skall den döda? Hur många barn skall behöva avsluta sin seglats alldeles för tidigt? Tjernobyls offer flyr över hela Europa som blinda Hiroshimabarn, tysta och rädda flyttar de sig till säkrare platser. Men var kan man vara trygg, vems tur är det nästa gång? Dödens stoft smyger sig på, den syns inte, den smakar inget, det lyser inte om radioaktiviteten, men det knastrar oroväckande i många geigermätare över hela Europa. Tjernobyls offer ser på med tomma svarta ögon hur barnen dör, tyst och sammanbitet ser de på när Vitrysslands barn föds som missfoster ur en mardröm, men deras mödrar älskar dessa oskyldiga barn av hela sina hjärtan medan stilla tårar faller tyst ner på en förgiftad jord. Tjernobyls offer, överhöghet eller slav, fattig eller rik dödens sönderfallande atomer gör ingen skillnad, här inför dödens sönderfallande strålning är vi alla lika, här härskar den totala rättvisan, här och nu blir vi alla offer för maktens arrogans. Tjernobyls offer? Hade du chansen att säga din mening? Hade du chansen att rösta? Röstade du då ja eller nej? Men vad har det för betydelse idag, denna strålande vårdag?  I morgon skall vi alla dö, men ska vi dö med knastret från geigermätarna i våra öron, och skall vi undra om våra barnbarn är dömda att födas som Tjernobyls offer. Kan människorna i maktens korridorer öppna sina döda glåmiga ögon och skåda ut över verkligheten och se Tjernobyls offer i ögonen och ännu en gång säga att en olycka inte kan ske? Kan de stå rakryggade med öppna ärliga ögon och säga? ”På sannolika skäl är en ny miljökatastrof omöjlig”. Måste vi alla bli missfoster, måste vi alla bli Tjernobyls offer innan någon kan säga STOPP. Säga ”STOPP NU”, och verkligen mena det och verkligen försöka få det att stanna? Kan du se Tjernobyls offer i ögonen och känna att du har rent samvete? Kan du se ut över alla drabbade människor i Europa, kan du se ut över Ukrainas döda jordar och känna att du är en hel människa? Eller är du en kvartalsekonomi anhängare ?
 
Janne ”JAS” Svensson...©.. 97-09-09...är det över nu?

Nu gråter barnen i närheten av Fukushima Daiichi, historien upprepar sig och jag gråter med barnen, jag gråter med mor och farföräldrar som mins Nagasaki och Hiroshima, jag gråter med alla maktlösa föräldrar, jag gråter för mina medmänniskor, jag gråter för moderjord och jag skriker –”NOG NU”.

Janne ”JAS” Svensson… ©.2011-04-09.

 
 

0 kommentarer på Nu gråter barnen i närheten av Fukushima Daiichi:

Kommentarer RSS

Skriv en kommentar

Ditt namn:
E-postadress: (obligatorisk)
Hemsida:
Kommentar:
Gör texten större, fet, kursiv och mycket annat med hjälp av HTML-taggar. Vi visar dig hur man gör.
Post Comment
Hemsida drivs av  Vistaprint